27 oktober 2013

Höstgrävning och drömmar på gång


Bilden är lånad HÄR

Idag har det varit skönt väder, ljummet i luften och inget regn så jag har påbörjat höst(häst)jobbet med grönsakslandet. Jag tycker att det är en av höjdpunkterna med att ha trädgård när frosten kommit och nedbrytningen börjar om från början. Det är nu man kan insupa de sista jordiga dofterna innan det blir vinter och allt fryser till is igen. Det är något skönt med hösten när man får avsluta en säsong och gå i vila.

Jag går grundligt igenom hela landet och rensar det på allt ogräs. Det finns massor av små vinterståndare som lätt som en plätt överlever vintern och börjar blomma och sätta frö tidigt nästa år, så de ska bort nu. Det blir några högar att rensa bort. Synd att det inte finns höns här som brukar gilla att käka upp ogräsrenset.

Idag hände det som jag fasar för inför varje höstgrävning, jag spetsade en padda med grepen. Det är andra gången det händer mig och jag blir lika ledsen varje gång. Den hade grävt ner sig och jag skulle gräva bort några stora maskrosor. Jag spetsade den precis under hakan och jag såg att den blödde. Usch och fy, stackars paddan. De är mina vänner sen jag var liten och jag läste gärna olika böcker om paddor och grodor. Ja, vad gör man, man ska ju avliva djur som blivit skadade så att de inte lider. Men jag kunde inte förmå mig själv att döda den stackaren. Jo, jag gjorde ett försök med skyffeljärnet, men missade! Usch...

Den gick iväg en bit och jag la en hög med ogräsrens över den. Sen när P kom hem bad jag honom att avsluta paddans lidande, men då hade den grävt ner sig igen och vi kunde inte hitta den. Kanske läker såret eller så dör den.

Det vore inte rätt av mig att ta fram kameran och fota den sårade paddan, så jag har lånat bilden.

I övrigt finns det drömmar om ett större ställe och kanske en liten gård kan bli vår till nästa år. Men då får jag nog sluta vara så blödig för då vill jag ju lära mig slakta höns och kanske mjölka kor...

18 oktober 2013

Frostkänsligt

Frostkänsliga kompisar har fått flytta in för övervintring. Det känns skönt att de står här inne nu när månen ska bli full i natt och som brukar komma med klart och kallt väder.

Senapen (Gulsenap - Sinapis alba och Brunsenap Brassica jumicea) skulle ha antagit gul ton ute i kökslandet, men blev nog sådd några vecka för sent för det. Men, nu är buskarna iallafall intagna och hänger på tork. De har faktiskt vuxit till sig som buskar och har mängder av små, fina skidor med några frön i varje.
Fröna smakar redan lite mild senap när man tar ett frö och tuggar på det, men vi hoppas att de blir ännu bättre och starkare i smaken under tiden de tokar så att det blir en riktig Skånsk senap! Jag har för mig att det är brunsenap som har mest av den karaktäristiska smaken.

Det är första gången vi provar på att odla senap, så det blir intressant att se hur mycket frön det blir och hur mycket senap.



Jättekonstiga bilder på senapen i oktobermörkret.

17 oktober 2013

Jag fick en bok...


 ...av en alldeles speciell vän!
"In and Out of the Garden" by Sara Midda


"This book was made with love and care
so treat it well - or else beware"


In och ut ur trädgården - så är livet, eller hur?


Underbara, finurliga akvarellillustrationer och små fina texter på varje sida.
Denna boken kommer jag att vända igenom under en lång tid och njuta av varje blad i den.

Tack Mia!

15 oktober 2013

Hängigt




Nu hänger solrosorna och lockar med frökakor åt fåglar och andra små djur.
Och jag känner mig ungefär lika hängig även om kraften säkert finns där gömt i det lilla fröet.
Det blåser vindar som jag inte vill ska blåsa. Lite åt det kallfriska hållet.

12 oktober 2013

Vackra höstdagar


Ute på cykeln. Rätt mycket blåst och ganska kallt, men det är ju faktiskt oktober får jag förklara för mig själv... Vinterbyxor på.
Fantastiska färger runtom, särskilt lönnar, bokar, röda benvedar, knalliga fågelbär.


Detta är Västersjön. lite nordöst om Ängelholm. Några familjemedlemmar är ute på söndagspromenad och vi stannar till och blickar ut över vattnet som är nästan helt stilla, bara lite krusningar på ytan.
Ännu en vacker höstdag.

(Något förvånad över att mobilkameran plötsligt sköter sig..!?)

10 oktober 2013

Höstfavorit!




En av mina höstfavoriter, Tidlösa, Colchicum autumnale

För två höstar sedan satte jag två lökar av Tidlösa i vårt lilla woodlandparti och jag har hoppats och hoppats... I våras såg plantan ut såhär, inte mycket för världen men dock med sina karaktäristiska, tjocka, gröna blad och jag var allt rädd att sniglarna skulle ge sig på den så att inte lökarna skulle orka blomma.

Men så härom dagen fanns de plötsligt där, fyra sköra, vackra, lila blommor! De är nästan genomskinliga och så fina att titta på nu när allting annat vissnar och gulnar runtomkring. Jag känner mig stärkt när jag tittar på dem, för just nu känns livet lite skört och ostabilt, precis som Tidlösans blommor som liksom lägger sig hitan och ditan av bara sin egen lilla tyngd...

Men visst är de en påminnelse om krokusen och andra lökväxter som kommer till våren, upp ur den frusna marken, om sisådär ett halvår... och då kommer de tjocka, saftiga Tidlösabladen tillbaka som ett löfte om blomning nästa höst!

3 oktober 2013

Moodboard Oktober





Välkommen Oktober!

Som vanligt länkar jag till Karin och Åsa som också brukar göra Moodboards.